SportAdmin använder Cookies för att förbättra din användarupplevelse. Genom att klicka på Jag Godkänner tillåter du detta. Här kan du läsa mer om cookies och hur SportAdmin använder dem.
Bjursås Idrottsklubb
Fotboll
Amsbergs SK A
1 - 3
Bjursås IK
Amsbergs SK A1 - 3Bjursås IK

  INFORMATION
  REFERAT

Matchstart:sön 25 september, 15:00
Plats:Amsbergsvallen
Tävling:
Matchnummer: 030110121
Samling:13:55, Amsbergsvallen
Bergsmannen Per Gynts fall.
2022-10-01 12:10

Amsberg SK – Bjursås IK.

 

1-3. ( 0-1 )

 

1-0. Wille. Ass. Max Eidet.

1-1. Filip Lyck.  Utan Ass.

1-2. Max Eidet. Ass. Rasmus Andersson.

1-3. Max Eidet. Ass. Rasmus Andersson.

Roos.

Gustav Boman. Filip. Lyck (K). Björn Wilhelmsson. Lukas Hag.

Edvin Sjögren. Olle Ringi. Anderas Åkerblom. Wille Strand. 

Max Eidet. Rasmus Andersson.

Avbytare.

Max Wredelius.

Mattias Aspgren.

Mats Berglund.

 

Jag anlände till Amsbergsvallen och förväntade mig att ta del utav en match där ohyggligt mycket stod på spel. För det gästande Bjursås IK så handlade allting om att ta poäng för att undvika en högdramatisk upplösning på säsongen där risken för att åka ur division 5 var högst relevant. För Amsberg så gällde samma sak, fast tvärtom. Ta poäng för att hänga på Sundborn GOIF i kampen om uppflyttning till division 4. Dessa förutsättningar var konstig nog ingenting som det diskuterades om runt omkring planen. Istället så diskuterade frånvaron utav Bjursås IKs mittbacks generallöjtnant David Wahlen.

 

Spekulationerna var många, en var att David hade skadat sig under heroiska omständigheter under matchen mot Sundborns GOIF, en annan var att David hade ramlat och gjort illa knät under en mycket våghalsig cykeltur upp på Ärtknubben, men den mest osannolika, och kan som nästan kan klassas som förtal,  var att David skulle ha slagit i sitt knä på en tevespels konsol i form utav en  ratt efter att han hade åtnjutit sig en omgång utav sitt favoritspel Super Mario Kart 2, och ådragit sig sprickbildningar i knäskålen. Med tanke på David Wahléns idrottsmässiga karaktär så är det förstnämnda resonemanget troligast, och det sistnämnda mest osannolika men det roligaste. Domaren tog min uppmärksamhet och blåste igång matchen med en hög, gäll och lång signal.

 

Till min stora förtjusning så uppträdde Amsberg SK som ett lag som inte verkade ha någonting att spela för. En förväntad matchbild var att ASK skulle vara det bollförande laget och bepröva det grönvitas nygamla solidariska försvarsspel. Framför mig så spelades en oorganiserat, aningslöst och stundtals huvudlös anfallsfotboll ifrån hemmalaget, en skede som de grönklädda inte tillsynes inte riktigt var förbereda på, då BIK ställde upp med en solid försvarsuppställning, där mittplanen liknade en ogästvänligt bergsbestigning och för att göra det ännu mer jävligare att ta sig fram på grönvit planhalva så stod Olle Ringi framför sin baklinje, alldeles vild i blicken med en imaginär sopkvast i sina händer redo att städa bort all möjlig oreda som skulle kunna tänkas ankomma det grönklädda straffområdet.

Resultatet utav det uteblivna spelet ifrån ASK sida, blev en konstig matchbild där de grönklädda kunde med minsta möjliga ansträngning avstyra ASK från anfallsförsök, där helt sonika Olle Ringi och den evigt unge talangen Björn Wilhelmsson, kunde kliva upp ifrån sin försvarsposition och stöta bort ASKs spelfördelare på mittplan och förvisa ASK till att spela en primitiv långbollsfotboll. Bjursås kunde i sin tur, finna glädje i detta motstånd som ASK bjöd upp till, genom att finna hav utav ytor mellan ASKs lagdelar och kunde etablera anfall på. Bollar levererades med en delikathet, likt en räksmörgås på en fluffig tekaka, rikligt med smör, desto rikligare med majonnäs, handskalade räkor, och för nyttighetens skull en dill och persilja kvist ovanpå, fram till mittfält och vidare upp på Max Eidet som kunde förvalta bollen till en handfull bra chanser för grönklätt.

Trots övertaget om målchanserna, och tack vare Lyck på mållinjen vid en Amsbergs hörna, så stod det 0-0 och slutet på första halvlek närmade sig. Då i matchens 40 minut, så tilldömdes Bjursås IK en frispark på egen planhalva. Lyck ställde sig vid bollen och blickade ut över Amsbergsvallens knöliga gräsmatta efter lycka och framgång. Lyck noterade Max Eidet och resonerade för sig själv att om han fick bollen så skulle någonting bra ske. Och så blev det också. Max gav sig iväg på en glädjefylld dribblingstur ute på vänsterkanten innan han vek in i straffområdet och slog in bollen till Wille Strand som noterade bollen som kom emot honom och drabbades utav en otrolig beslutångest, då bollen dök ned i det obehagliga läget där det var för låg för att nicka och för hög för att slå till på volly. Enligt sägnen så är Wille Strand en ungdom som gillar att se möjligheter i saker och ting, och kom därpå en briljant lösning på detta problem. Med sitt solbrända lår, så lyckades han stöta in bollen, över målvakten och kunde inskriva 0-1 till Bjursås IK, ett resultat som höll halvleken ut.

 

Jag hade förväntat mig att se en annan form utav match i andra halvlek, men döm utav min förvåning så var det som att halvtidspausen aldrig hade ägt rum och första halvlek hade bara fortsatt, därav var det överraskande 10 minuter in i andra halvlek då en boll flög genom luften in mot ett straffområde. En mittback noterade den bollen, med samma oro som man ser en Kanadagås flygande mot ens badbrygga. Med en otrolig akrobatik så hoppade mittbacken upp och skulle styra bort bollen ifrån sitt straffområde. Men istället för att bollen träffade pannan på mittbacken, så träffade den lite snett ovanpå huvudet, vilket gav bollen den imponerade fart och styrning mot sitt egna mål. Under ett ögonblick så såg sänktes en frid över mittbackens ansikte, då vederbörande trodde att sin målvakt stod kvar i kassen och skulle omfamna hans nick. Ögonblicket utav frid förbyttes dock, efter en liten kommunikations miss mellan back och målvakt, till fasa när vederbörande kunde se sin målvakt ute ur sitt mål med ambition att plocka ned höjdbollen, och bägge kunde titta med bedrövelse hur bollen studsade in i eget mål, och höra jublet hos det lag som gynnades utav detta självmål.

 

Jag hade önskat att detta spektakel hade utspelat sig i rödklätt straffområde, men jag är en man utav ord och sanning och måste då motvilligt skriva att detta fotbollsmässiga mardröm utspelade sig i grönvitt straffområde och BIKs lagkapten tillkännagav sitt självmål med att härma en gorillas bedrövade vrål över Amsbergsvallen.

Men trots detta spektakel så visade BIK ingen märkbar negativ känslomässig reaktion på baklängesmålet, utan fortsatte att spela klokt och straffa Amsbergs oförmåga att hålla ihop sina lagdelar. En i Bjursås IK som är notoriskt känd för att smyga sig fram på folk är Rasmus Andersson, och denna egenskap visade sig fungera alldeles ypperligt även här på Amsbergsvallen, då Rasmus Andersson erövrade boll på mittplan och dundrade ned mot mål. Amsbergs backlinje försökte mobilisera sig för den annalkande fotbolls offensiv som dundrade fram mot dem, så pass mycket så de gav bort en yta till Max Eidet. Någonting som Rasmus noterade och spelade bollen ned på djupet till Max som visade en oändlig ungdomlig ork, fick tag i bollen, drev ned mot mål och placerade in bollen bakom målvakten, trots en back som gled som en förbannad säl över planen i ett försök att förhindra Max att skriva in sig i målprotokollet.

 

Med den aningslösa tro att en uddamålsledning i viktiga matcher är det härligaste som finns, så började Bjursås att vika ned garden och Amsberg fick den luft under vingarna som de hade sökt efter under hela matchen. Bjursås pressades tillbaka till egen planhalva och ju längre matchen led ned till eget straffområde, där de grönklädda försvarade tappert sitt straffområde och Roos i målet stod för ett par viktiga ingripanden och den intensiva rödklädda bombardemang mot BIKs straffområde mynnade ut, tack och lov för grönklätt håll, i ingenting. Den rödklädda anstormningen tog ut sin rätt och de grönklädda kunde ta sig upp ur sina försvarslinjer och upp till offensiv planhalva där de grönklädda motade bort ASKs anfallsförsök högt upp i planen, och kunde istället återerövra boll och gå mot egna anfall. I matchens slutskede, så säkrade BIK en välförtjänt seger efter att Anderas Åkerblom slog in en otrolig vacker hörna, som letade sig fram till Rasmus välbalsamerade blonda hjässa. Där och då så lurade Rasmus Andersson allihopa i det rödklädda laget, då ambitionen verkade först vara att Rasmus skulle skriva in sig i domarens protokoll som målgörare, men istället så visade han prov på sin gentlemannamässighet och skarvade bollen till sin grönklädda kompis Max Eidet som efter lite bestyr kunde skjuta in slutresultatet 1-3 till Bjursås IK.

 

Två lag klev av planen med två olika känsloyttringar med sig utav samma faktum

Ett lättat och glädjerikt Bjursås IK skuttade av planen i Amsberg efter att ha på egen hand säkrat fortsatt spel i division 5 även nästa år, medan spelarna i Amsberg lunkade av planen med en bedrövelse, över faktumet att de kommer också att spela division 5 nästa säsong.

Jag personligen njöt över att gå till parkeringen och i bakgrunden höra Bjursås IKs Gambiska segersång, och glädjes över att få höra den igen nästa år.

 

Vid pennan.

Markus Bäckströms praktikant.   

 

 


<< Tillbaka

 
 
Följ oss på Facebook!
Våra sponsorer