SportAdmin använder Cookies för att förbättra din användarupplevelse. Genom att klicka på Jag Godkänner tillåter du detta. Här kan du läsa mer om cookies och hur SportAdmin använder dem.
Bjursås Idrottsklubb
Fotboll
Bjursås IK
3 - 2
Smedjebackens FK A
Bjursås IK3 - 2Smedjebackens FK A

  INFORMATION
  REFERAT

Matchstart:sön 07 augusti, 15:00
Plats:Bjurliden
Tävling:
Matchnummer: 030110078
Samling:13:45, Bjurliden
Början på slutet.
2022-08-10 17:07

Bjursås IK - Smedjebackens FK.

3-2 (2-1)

 

1-0. Ove Skarpnes.

2-0. Max Eidet. 

3-2. Max Edit 

 

XL.

 

Roos.

Lukas Hag. David Wahlén. Filip Lyck (K). Björn Wilhelmsson. 

Arvid Sjörén. Max Eidet. Olle Ringi. Gustav Boman.

Ove Skarpnes. Rasmus Andersson.

 

Avb.

 

Max Wredelius.

Saeid Ahmadi.

Max Sundqvist.

Calle Halvarsson.

Med vemod så hade jag tagit mig till som Carl Von Linné en gång myntade, Dalarnas Schweiz. Mitt vemod växte starkare hos mig medan jag passerade små röda stugor vid Björsbergsvägen, Kvarntäkt, Skovägen, i dikeskanterna låg minnen ifrån våren och sommarens glädje. Skogarna och bergen stod stilla och såg ned på mig medan jag tog mig ut på Bjursåsvägen, i deras blickar fanns en sorg, att de hade under ett par månader varit vittnen till fantastiska ting som enbart en by i dalarna under solens månader kan åstadkomma. All glädje tar slut någon gång. Varje början skall ha sitt slut och jag hade tagit mig ned från Mårtsbovägen ned via en grusväg ned till en stor plätt utav gräs. Runt omkring mig så satt människor, kyssta utav solen, leendes utav varandras närhet, men samtidigt så delades en känsla utav vemod över att varje början ska ha sitt slut. En semester som kändes alldeles för kort, en sommar som kändes som att den alldeles nyss hade kommit stod nu på tröskeln för att ta farväl utav oss. Jag satte mig ned vid en bänk med grönmålade grova plankor, lät mina tankar om sommaren, glädjen, livet och vemodet skingras. Inse att varje början har sitt slut och lät mig ta del utav början på slutet utav fotbollssäsongen 2022 division 5 Dalarna, på Bjurlidens gröna slätt, där Bjursås IK – Smedjebackens FK skulle inleda höstsäsongen.   

 

Mitt dystra vemod ersattes snabbt utav en förväntan. Hur skulle Bjursås ta sig an höstsäsongen? Denna frågeställning är en rättvis sådan, då vårsäsongen hade visat

en aningen sladdriga resultat, där Bjursås har haft häpnadsväckande problem att kontrollera matcher där de har haft ledning för att sedan under de mest spektakulära vis tappat segrar till oavgjorda resultat eller till förluster. Denna föga smickrande egenskap brukar tendera att förbanna fotbollslag genom att likt ett hemskt minne följa efter ett lag genom en hel säsong.

Men detta faktum verkade inte tynga de grönklädda under första halvlek, då klockan hade knappt hunnit tickat ett varv innan Max Eidet kunde dundra fram på högerkanten och skapa matchens första läge. Ett läge som fick sitt slut i SFKs straffområde via en brysk tackling som alla sympatisörer hos de grönklädda förväntade sig att få se en straffspark, men domaren, som till dagen till ära var klädd i den oklanderliga kulören svart men som senare under matchen inte riktigt levde upp till den svarta dressens storhet, valde att fria.

 

Bjursås IK verkade prioritera ett välsamlat lag, och kunde därav försvara sig väl ifrån deras rödklädda gäster ifrån de sydöstra delarna utav Dalarna, och hitta passningskombinationer genom deras press och försvar. När jag hör namnet Smedjebacken så finner jag en mängd trevliga ord i huvudet på mig själv, fast ett utav alla dessa ord är inte tålamod. Och mycket riktigt så började de rödkläddas tålamod att tryta när de inte kunde passa sig igenom och förbi det grönklädda försvaret utav istället vidtogs sådana åtgärder som man kan tänkas sig se i fotbollsmatcher i de längre divisionerna.

 

Med långbollar så lyckades SFK ställa till med någon form utav allmän oreda hos det grönvita försvaret utanför straffområdet, men det blev aldrig farligare än att de grönvita kunde rensa undan bollen eller att Roos i målet kunde med största omsorg omfamna de bollar som svävande ned i sitt straffområde. Bjursås fortsatte att skapa lägen där man kunde efter bolldrillande i backlinjen kunde finna luckor upp till mittfältet som senare kunde sätta ut bollar på forwards.

 

Känslan att ett grönvitt ledningsmål hängde i luften var stark, och i matchens 20 minut så tog Bjursås ledningen efter att den missförstådde Filip Lyck, som inför varje säsong redogör till tränarstaben om sina offensiva kvaliteter och menar på att placera han på någon annan position än toppforward är ett inget annat än ett fotbollsmässigt justistemord, kunde ifrån sin givna mittbacksposition finna Luckas Hag högt upp på högerkanten med en fantastisk krossboll, som Luckas förvaltade sin kompis krossboll genom att visa sina otroliga kunskaper med att springa fort, samtidigt med bollen framför sig och slog ett inlägg till Olle Ringi som befann sig strax utanför straffområdet som senare kunde nicka till den nyblivne morfadern Ove Skarpnes som kunde med sin vänster knorra in 1-0 till Bjursås IK.

 

Bjursås fortsatte att rida på denna glädjevåg och visade en offensiv hänsynslöshet mot SFK, då det dröjde inte mer än 3 minuter innan bollen var återigen uppe på SFKs planhalva. Där Luckas återigen visade fina fotbollsmässiga kunskaper, denna gång genom att kasta ett regelrätt inkast, med båda fötterna i marken och hela bollen bakom huvudet, till Ove Skarpnes som vände upp och hela Bjurliden förväntade sig att beskåda ett dussintals otroliga skottfinter innan ett skott skulle avlossat mot mål, men Ove Skarpnes lurade allihopa på Bjurliden, då han hade fått syn på Rasmus Andersson, som såg ut att vara lycklig och redo för fotbollens och livets alla utmaningar, efter att ha kommit hem ifrån en hälsoresa till ner till Turkiet tillsammans med David Wahlén och Max Eidet.

 

Ove beslöt sig för att göra det genialiska draget och passa Rasmus Andersson som i sin tur vände upp mot mål och såg Max Eidet vars aura lyste utav välmående efter ovannämnda hälsoresa. Efter en kort och tyst överläggning över vad dessa två skulle hitta på så skred de till verket. Max Eidet satte fart genom SFKs backlinjen och Rasmus leverende ett instick som Max fick tag på och kunde placera in 2-0 till Bjursås.

 

Ett kollektiv ro lade sin lugnade hand över det grönvita laget och det kändes som att ambitionen att göra detta till en grönvit ensidig historia började att uppenbara sig hos Bjursås IK. Men vårsäsongens eländiga gastar uppenbarade sig för de grönklädda och påminde de om fotbollslivet i Division 5 Dalarna är en plats full med elände och prövningar.

Då det dröjde ett par minuter innan SFK kunde gruffa till sig en omställning och satte ut bollen på högerkanten, där ett inlägg slog in i ett manfattigt grönvitt försvar och SFKs Erik Bengtsson kunde med en hästsparks kraft nicka in reduceringen, ett resultat som höll sig till halvtid.

 

Andra halvlek utövades med en obehaglig ovisshet över sig. Där Bjursås ledde starkast chansmässigt, men Smedjebacken började succesivt spela in sig i matchen och började visa en ilande närvaro på grönvit planhalva. Ett lågt stående Bjursås började att försöka finna längre bollar upp på den talangfulle Max Sundqvist som med största elegans kunde plocka ned alla möjliga otänkbara och omöjliga bollar och kunde störta fram mot mål. Men målen där och då uteblev och matchen fortsatte.

 

Bjursås fortsatte att spela en ryckig fotboll där lagdelarna hade svårt att hänga med i varandra. Trots Bjursås kunde ställa om och komma i farliga kontringar, så blev det omedelbart lika farligt då SFK kunde i sin tur ställa om och finna luckor i Bjursås lagdelar. Men någonstans i mitten utav halvleken så var det som att Bjursås hade tagit sig ur den pikanta situationen, som de själva hade satt sig i då ingen ära och heder skall tillägnas Smedjebackens FK, och kom ihop med lagdelarna och kunde ställa sig lite högre upp i planen och kunde pressa tillbaka SFK.

 

Jag och många andra på Bjurliden noterade även ett inhopp för Bjursås del. Calle Halvarsson, som inför denna säsong valde att inte tillsammans med sina grönvita kamrater genomlida försäsongens och fysträningarnas alla fasor, utan i stället valde att toppa formen inför fotbollssäsongen 2022 genom att bege sig till Peking och åka längdskidor, befann sig på vänsterkanten och kunde ta sig in i planen och återerövra bollen och kunde passa upp bollen till Max Eidet, som vände upp och dundrade ned mot mål. Mittemellan två råbarkade försvarare uppenbarade sig Max Sundqvist, vilken fick en pass från Eidet och gjorde det geniala fotbollsmässiga beslut genom att grundlura sina motståndare genom att istället för att ta emot passen och löpa mot mål, så påbörjade han sin löpning, drog med sig hela det rödklädda försvaret för att sedan klacka tillbaka bollen till Eidet, som la bollen till rätta och placerade in 3-1 till Bjursås.

En välsignad lycka spred sig över Bjurliden och känslan över att få vinna en match under kontrollerade och sansade former spred sitt lugnade värme i bröstet hos de grönklädda.

Men naturligtvis så skulle det inte bli så, då i matchens 80 minut så tilldöms SFK en straffspark efter att en spelare blivit neddragen i straffområdet och känslan av frid och fröjd blåstes bort sedan SFK kunde skjuta in 3-2 bakom Roos som under matchen stod för ett par riktigt vackra räddningar.  Under de resterande 10 minuter så utspelade sig en fotbollsmatch som gav chanser åt båda hållen. Men det var Bjursås som visade prov på karaktär och efter en övertidsminut som verkade vara i 4 minuter så blåste domaren av matchen och Bjursås IK kunde kliva av sin hemmaplan med en seger i återstarten utav division 5 dalarna.

 

Vid Pennan.

Olle ”Byraggarn” Persson.


<< Tillbaka

 
 
Följ oss på Facebook!
Våra sponsorer