SportAdmin använder Cookies för att förbättra din användarupplevelse. Genom att klicka på Jag Godkänner tillåter du detta. Här kan du läsa mer om cookies och hur SportAdmin använder dem.
Bjursås Idrottsklubb
Fotboll
Smedjebackens FK A
4 - 4
Bjursås IK
Smedjebackens FK A4 - 4Bjursås IK

  INFORMATION
  REFERAT

Matchstart:sön 19 juni, 15:00
Plats:Herosvallen
Tävling:
Matchnummer: 030110056
Samling:14:00, Smedjebacken
Att ha och inte ha
2022-06-22 13:45

Smedjebackens FK A - Bjursås IK. 

 

4-4 (3-1)

 

0 - 1. David Wahlén.

3 -  2. Max Eidet.

3 – 3. Max Eidet.

3 - 4 Christian Löfstrand.

 

XL.

Roos.

Arvid Gunnarsson. David Wahlén. Christian Löfstrand. Björn Wilhelmsson. 

Arvid Sjörén. Olle Ringi. Filip Lyck. Gustav Bohman.

Rasmus Andersson. Anderas Åkerblom.

Avb.

Dennis Hermansson.

Max Eidet.

Lukas Hag.

Ove Skarpnes.

 

Jag satt på Herosvallen, denna dag i juni och skulle beskåda Smedjebackens FK A – Bjursås IK. Runt omkring mig susande försommarens ljuvliga vindar. Solen värme skönt och hade lockat fram Smedjebackens ungdomar till den närliggande badstranden och volleybollplanen intill sjön Norra Barkan. Jag satt där och förväntade mig en underhållande fotbollsmatch. Där både Smedjebacken och Bjursås låg på samma poäng i tabellen, där jag noterade att hemmalaget låg på sjätteplats medan Bjursås låg på femteplats på 8 poäng. Denna placering är någonting som den uppmärksamme skulle reagera på. Då Bjursås innehaver en seger, två oavgjorda och tre förluster vilket ger 5 poäng. Hur kan de grönklädda lyckas få 8 poäng? Jo, någonting som är vida känt i de lägre divisionerna utav den svenska fotbollspyramiden är att det är en uppiggande serie, där dråpligheter både sker på och utanför planen. Och det var just en administrativ dråplighet från Ludvika FK som hade bringat en seger i kostym för de grönklädda. Då Ludvika hade slarvat med att dubbelkolla sina spelares licenser inför matchen mot Bjursås, vilket det visade sig att Ludvika hade gjort det ödesdigra misstaget och nyttjat en spelare med licens i en annan klubb än Ludvika FK.

 

Kanske var de grönklädda stärkta utav denna lilla medvind som hade blåst i deras segel. Då när matchen inleddes så verkade det som att de grönklädda spelade med en återhållsam glädje i sina hjärtan. Det var ett fokuserat Bjursås som inledde matchen genom att syna sitt motstånd. och efter en liten stunds begrundade utav Smedjebackens förmåga att passa bollen mellan varandra så tog Bjursås över taktpinnen. Glädjen som låg återhållsam hos de grönkläddas hjärtat började att sprida sig hos det grönklädda laget, alltmedan de började rulla boll och kunde relativt enkelt komma runt Smedjebackens lagdelar och upp på offensiv planhalva. Det gick ett sus i publiken när Bjursås fick ett inkast högt upp på Smedjebackens planhalva. Jag frågade varpå denna anspänning, och en korpulent herre iförd en Heros bandy overall informerade mig om att det har gått ett rykte runt omkring i fotbolls dalarna, att Bjursås IK har lagt en stor del utav sin fysträning åt att träna inkast med medicinbollar. Jag noterade de grönklädda ställde upp sig i Smedjebackens straffområde och Christian Löfstrand lufsade fram med lätta steg från sin mittbacksposition för att omfamna bollen med sina händer, lika varsamt som att den skulle ha varit gjord utav kinesiskt porslin. Herosvallen stod stilla medan bollen flög genom luften, och intog landning i Smedjebackens straffområde. Där Filip Lyck visade prov på en otrolig spänst genom att hoppa upp i luften och skarvade bollen vidare till David Wahlén som vilken spelare som har överkommit sin fobi med att hantera bollar med huvudet, nickade in 1-0 till Bjursås IK. Vild glädje på planen och känslan att himmelens portar öppnades upp och ett grönvitt skimmer sken starkt över Smedjebacken denna eftermiddag.

 

Och hur gick det sedan då? Fortsatte de grönkläda spela metodiskt, värdera bollinnehavet och gå med full styrka när offensiva lägen gavs?

Nej på alla påståenden, då naturligvis så gick det åt helvete för de grönklädda.

 

Och varför det gick åt helvete kan ingen riktigt svara på. Då omedelbart efter målet så var det som någonting obegripligt lamslog de grönklädda, där Smedjebacken tilläts att ha bollen och de grönklädda slog bort passningar, tog fel beslut och var allmänt eländiga.

Början på ett riktigt elände tog sin början tio minuter efter att Bjursås lyckades ta ledningen, när Erik Östby vann boll på Bjursås planhalva, och efter en kortstunds resonerande med sig själv så ansåg herr Östby att slå ett så kallat framlägg kanske skulle vara en bra ide. Med uteblivet självförtroende sparkade herr Östby till bollen, och medan flög omkring där uppe i det blå så var det ingen som trodde att den bollen skulle ställa till med alltför mycket elände. Men väl uppe i luften så blev framlägget till ett skott som seglande mot mål och över Roos och in i mål. Vild glädje för Smedjebacken och nattsvart bedrövelse hos de grönklädda.

 

Sympatisörer hos de grönklädda satt på den gemytliga träläktaren på herosvallen och stirrade med tom blick över den planen som de hade upplevt denna föreställning utav bedrövelse. Det fanns dock ett hopp om att detta mål skulle ge de grönklädda en mental lavett och ta de tillbaka till matchen. Men även det gick naturligtvis åt helvete.

 

Då Bjursås fortsatte att spela en kärlekslös fotboll och Smedjebacken passade att vaska guld ur det grönvita eländet. Då ytterligare ett skott levererades utifrån, en boll som tog en hög bana och med ett fasansfullt samspel med vinden och gravitationen dök ned mot mål som överrumplade Roos i målet som inte lyckades peta bollen över ribban utan på virket, vilket gav en retur rakt ut där Fredrik Barkskog kunde skjuta in 2-1 till Smedjebacken.

 

De grönklädda spelarna såg håglösa och uppgivna ut medan de kunde konstatera att de hade lyckats med konststycket att slarva bort en ledning till att ligga under med två bollar, vilket är inte en optimal händelse utveckling på fotbollsmatch, och otrolig nog så skulle det bli ännu värre för de grönklädda, då inte alls långt efter Smedjebackens ledningsmål, så skulle de också utöka sin ledning.

 

Detta efter att bollen agerat studsboll och letade sig förbi ett försvar utav grönvita ben och fötter som förtvivlat försökte sparka undan den adidasbeklädda boll som hade bringat så mycket ont för Bjursås under första halvlek, men istället för att skicka iväg fanskapet så lyckades istället Robin Matsson få tag i bollen och drev fram och sköt ett skott mot mål, som Roos lyckades få en hand på men bollen letade sig tillbaka till Robin Mattson som kunde bringa glädje åt sina lagkamrater.

Och som eländet inte vore nog för de grönklädda under dessa 45 minuter utav fotbollsmässig tragedi, så drabbades Bjursås IK utav ett tungt bakslag. Detta efter att den bildsköna, Björn Wilhelmsson, under en hörna fick stifta bekantskap med bakhuvudet hos en spelare ur Smedjebacken vilket resulterade i att Björn fick lumma av planen med bruten näsa.

 

De grönklädda samlade sig runt sin tränare i halvtid, och jag som är en cynisk människa i grunden kunde inte föreställa mig vad tränare Johan Kanslätt skulle kunna säga till sina spelare och få de att rädda upp detta haveri som de grönklädda hade ställt till med.

Men Johan Kanslätt sa någonting till sina spelare, som fick någonting i deras hjärtan att tända till. Då Bjursås IK klev ut till andra halvlek som ett nytt lag. Det såg ut och kändes som att det var ett tungt och beslutsamt Bjursås som tog sig an uppgiften att inte bara ta tillbaka poängen som de höll på att förlora utan också ta tillbaka sin heder.

 

Bjursås klev ut och dominerade andra halvlek. Det kanske inte resulterade i så många chanser inledningsvis. Men Bjursås hade bollinnehavet och ju längre halvleken fortsatte så stod det klart för mig att jag skulle få bevittna någonting stort här på Hersovallen och början på det stora, inleddes med att Bjursås IK fick en hörna i matchens 70 minut.

 

Christan ställde sig vid hörnflaggan och begrundade avsaknaden utav grönklädda fyrtorn. Men på den bortre stolpen så stod Max Eidet. Som dagen till ära verkade hylla den franska fotbollsspelaren Paul Pogba, genom att dra på sig ett liknade bandage över sin arm som sin franska motsvarighet. Max och Christian verkade komma överens om någonting och det skulle visa sig för grönklätt håll var en alldeles ypperlig överenskommelse. Då den löd att om Christan slog en perfekt boll till Max så skulle Max på ett kärleksfullt men bestämt vis vidröra bollen med sin pannan och in i mål. Och otroligt nog så skedde precis det!

En kort men uppiggande glädjescener utvecklade sig hos de grönklädda innan de tog tag i bollen och placerade den vid mittplanen.   

Smedjebacken stirrade förtvivlat mot den grönvita urkraft som de hade förargat. Smedjebacken försvarade sig med livet och segerns som insats medan Bjursås gick tungt och beslutsamt framåt.

Grönvita chanserna dök upp alltmer frekvent och Smedjebacken stod parkerat utanför eget straffområde och höll med nöd och näppe pall för den grönvita anstormningen. Vid matchens 85 minut så hade ytterligare ett anfall avvärjts men ur det tillsynes avvärjande läget så uppstod ett chans ur ingenting.

Detta efter att bollen rensades undan ur Smedjebackens straffområde, och baklinjen klev upp i banan. Så fick en grönklädd spelare tag i bollen och skickade in den igen. Där Max Eidet uppenbarade sig och fick tag i bollen och störtade ned mot mål. Den rödklädda backlinjen stirrade mot alla möjliga domare ute på planen och ansåg att Max Eidet befann sig i offsideposition, men domaren såg någonting som de rödklädda inte hade uppfattat och tillät spelet att gå vidare. Till grönklädds stora glädje, då Max Eidet kunde utan några som helst problem dunka in kvitteringen till de grönklädda, till de sistnämndas glädje och till Smedjebackens stora ilska.   

Klockan närmande sig 90 minuter och den stora återupphämtningen utav grönvitt sorti var gjord. Men istället för att nöja sig med denna återupphämtning, så vann Bjursås IK en frispark mitt på planen. Där Christian Löfstrand ställde sig vid bollen och avlossade en mindre kanon som for genom luften, vobblande sig fram likt en duva med beslutsångest över vilken riktigt vederbörande fågel skall flyga åt, genom straffområdet och förbi både rödklädda och grönklädda ben och slutligen bakom Smedjebackens målvakt, som med en bedrövad blick kunde konstatera att Bjursås IK inte bara hade hämtat upp ett tvåmåls underläge, utan också tagit ledningen i matchens sista minut och var bara några övertidsminuter ifrån seger.

 

Alla trodde att de hade bevittnat en kollektiv stark insats som hade resulterat i denna återupphämtning som skulle bevaras varmt hos det grönklädda lagets minnen.
Detta trodde alla, tills matchens sista sekunder där Smedjebacken skapar en frispark på mittplan. Bollen slås och seglar in i grönvitt straffområde där en fotbollsmässig tuppfäktning uppstår för att rensa undan den boll som skulle kunna bedröva Bjursås sin seger och förbanna de med ett oavgjort resultat.

Men innan bollen hann lämna grönvitt straffområde, så blåser domaren och ett ögonblicks tystnad uppstår, innan vederbörande rättskipare hade noterat någon form utav regelvidrigheter i straffområdet och tilldömde straff till Smedjebacken. Ett förtvivlat Bjursås IK kunde inte tro sina ögon alltmedan domaren visade en hänsynslös likgiltighet iför den känslostorm som härjade runt omkring honom.

Straffen förvaltades på det mest gynnsamma vis för Smedjebacken och det mest grymma vis för Bjursås, då straffen slogs, Roos slängde sig åt rätt håll men straffen slogs högt och gick ribba in.

Och det var den sista sparken som gjordes innan domaren blåste av matchen och bägge parterna fick kliva av planen med ett oavgjort resultat på sina axlar. Ett oavgjort resultat som såg ut att väga tyngre hos de grönklädda än hos det rödklädda hemmalaget.

En känsla som jag kan förstå, där Bjursås IK hade en otrolig seger i sina händer, för att sedan, ur en opartisk synvinkel, bli bortblåsta i matchens sista sekunder. Men de grönklädda ska komma ihåg den där känslan medan de vandrade av planen i Smedjebacken. Känslan av att ha och inte ha. Komma ihåg det arbete man måste lägga ned till varandra för att äga en seger, och minnas det hårda arbete man måste lägga ned, för att undvika förlusten till 3 poäng.  

 

Extra plus.

Max Eidet.

Christian Löfstrand.

Lukas Hag.

 

Vid Pennan.


Stefan ”Pumpen” Andersson

Tongivande bandyspelare i Sandvikens AIK med 5 SM-guld på sin meritlista, och som inledde sin karriär i IK Heros bandyklubb.  


<< Tillbaka

 
 
Följ oss på Facebook!
Våra sponsorer