SportAdmin använder Cookies för att förbättra din användarupplevelse. Genom att klicka på Jag Godkänner tillåter du detta. Här kan du läsa mer om cookies och hur SportAdmin använder dem.
Bjursås Idrottsklubb
Fotboll
Bjursås IK
0 - 3
Ulfshyttans IF A
Bjursås IK0 - 3Ulfshyttans IF A

  INFORMATION
  REFERAT

Matchstart:sön 02 oktober, 14:00
Plats:Bjurliden
Tävling:
Matchnummer: 030110131
Samling:12:45, Bjurliden
Referat: Bjursås IK - Ulfshyttans IF A
En fånges referat.
2022-10-08 16:04

Bjursås IK - Ulfshyttans IF

0-3 ( 0 - 1 ) 

Roos.

Gustav B. Björn W. Filip L (K). Christian L.

Lukas H. Rasmus A. Olle R. Edvin S. Arvid G.

Max S.

 

Avbytare.

Mathias A.

Mats B.

Dennis H.

Arvid S.

 

Efter gott uppförande, och om sanningen ska fram en del mutor utav fängelsevakter och direktörer, så fick jag en tidigare schemalagd permission ifrån det fängelse som jag tvingas utlinda straffet för mitt brott som inkluderar spioneri och förtal. Vad jag skulle göra under denna dag utav frihet var enkelt. Via en insmugglad mobiltelefon och en bedrövlig internetuppkoppling så visste jag att Bjursås IK, som med en match kvar utav division 5 hade säkrat kontraktet för fortsattspel i division 5 även nästa säsong, skulle spela sin sita match för säsongen mot Ulfshyttans IF. Men när jag under stort säkerhetspådrag tog mig från Kumlas högsäkerhetsfängelse till Bjurliden och fann mig sittandes intill sidlinjen medan regnet piskade ned från himmelen, höstens ande var väldigt och brutal och framför mig så tvingades jag att bevittna en fotbollsmatch där de grönvita gentlemännen inte alls visade sig upp på sin bästa sida.

 

Redan i matchinledningen så tvingades Roos i målet göra en enhandsräddning efter att Ulfshyttan fick utrymme att göra lite vad de ville ute på planen, så kunde de dundra fram ned mot hörnflaggan och slå ett inlägg som letade sig fram till en blåklädd spelare, som såg obehagligt målsugen ut, men tvingades att genomlida en målmässig antiklimax när Roos visade prov på en katts reflexer. Ulfshyttan fick ganska så omgående en ny chans att försöka bemästra Roos i målet, efter att de grönklädda lyckades att slarva till det på egen planhalva och ge bort bollen till de blåklädda, som lyckades spela sig fram till det grönklädda straffområdet och avlossade ett skott. Men även denna gång så stod Roos iväg och kunde parera bollen ut till hörna. Det stod tidigt klart för mig medan jag tittade på matchen att ett blåklätt mål hängde i luften, de grönklädda hade inte alls varken lyckats tighta till försvarsdelarna eller etablera vettiga anfall, medan Ulfshyttan spelade med en rutinmässig tung elegans. Men Ulfshyttans ledningsmål skulle inte komma via en spelmässig elegans, utan genom en häpnadsväckande dråplighet. Efter ett blåklätt anfall som tycktes pågå en evighet utan att resultera i någonting vettigt så levererades ett inlägg in i grönklätt straffområde. De grönklädda försvarade sig väl och lyckades på sätt och vis rensa bort bollen. Inte genom att rensa iväg eländet långt bort från straffområdet utan rakt upp i luften. Bollen agerade inom gravitationens regelverk och dundrade ned igen. Häpna och kanske lite skrämda så beskådade det grönklädda försvaret den höga bollens störtdykning. Bjursås lagkapten Filip Lyck visade sitt manskap på mod och ära och klev fram för att nicka bort bollen och leda sitt manskap ur denna mardrömsliknade inledning på matchen. Tyvärr så överrumplade vinden Lyck, och bollen tog en liten annorlunda bana ned och istället för att träffa Lycks panna, så träffade den mitt på Lycks huvud och istället för att fara iväg bort mot mål så for bollen rakt in i Bjursås mål och Lyck tvingades att skrivas in som målgörare för Ulfshyttan. Med tårar ifrån oktobermånadens droppar emot min hud så bevittnade jag en halvlek som passerade utan att få mitt fotbollshjärta att dunka utav extas. Jag började att fundera vad de grönklädda skulle göra för att förändra sitt spel, då heder och ära inte ska nämnas åt Ulfshyttan då känslan var att deras dominans i första halvlek enbart grundade sig på att de grönklädda inte bjöd upp till någon fotbollsmässig kamp.

 

Innan andra halvlek blåstes igång så gick det tändes det ett hopp hos de med gröna sympatier. Bjursås IK gick i samlad trupp och i dess mitt gick Björn Wilhelmsson, och vad jag kunde se ifrån min position så gestikulerade och talade den missförstådda talangen om att ”allt kommer att ordna sig, jag fixar det här”. Mitt hjärta dunkade hårt i mitt bröst när fantasier om att se Björn Wilhelmsson skulle med ömsint men bestämd hand diktera villkoren i försvarslinjerna, sedan bege sig iväg ut på offensiva fälttåg på Bjurlidens blöta gräsmatta och i slutändan ordna en seger i säsongens sista match.

 

Men det var väl helvete också, att det hann knappt gå 1 minut innan Björn Wilhelmsson ådrog sig en frilägesutvisning och inte fick chansen att belysa sina fotbollsmässiga kunskaper för sina medspelare och till sin publik. Med en man mindre i andra halvlek så försökte de grönklädda att hålla igen i defensiven men samtidigt ha en offensiv tanke igång samtidigt.

 

Med en påtvingad prioritering utav defensiven, så pågicks en match där de grönkläda höll ihop ytorna bättre och kunde återerövra boll och ställa om. Vid ett sådant tillfälle så fick Arvid Sjören tag i bollen och kunde slita sig fram till offensivplan halva och skyffla iväg ett skott som berörde ribbans ovansida. Detta innebar en möjlighet för de grönklädda att flytta upp i planen och kunde via en kollektiv press ta tillbaka bollen på offensivplanhalva och genererade en handfull lägen. Men Ulfshyttan tog sig samman och kunde på ett invant och rutinerat sätt, spela sig ur den grönklädda pressen och ta sig fram med ett sårbart försvar framför sig, där 2-0 blev resultatet, efter att Ulfshyttans Fredrik Wedberg kunde ta sig in bakom Bjursås backlinje via en djupledsboll, och rundade en utrusande Roos och kunde med gott självförtroende göra sitt första mål för dagen.

 

En obskyr fotbollsmatch ägde rum där minnet utav en varm och skön försommardag kändes som att den vräktes bort utav oktoberregnet. De grönklädda gjorde sitt bästa för att hålla moralen uppe och för att fullfölja sin plikt som älskare utav den ädla sporten. Långt mellan gångerna så tog sig de grönklädda framåt i planen, men likt en vals med djävulen så höll det på att straffa sig hårt, när de grönklädda blottade sig och de blåklädda kunde återerövra och sätta ut bollarna på oceaner utav ytor. Vilket gav den andra halvleken ett karaktärslöst innehåll, där bägge lagen såg ut som att de ville att matchen skulle ta slut för att sedan kunna unna sig en lång och värm dusch, där de skamlöst inte behöver tänka på uppvärmnings eller elkostnader. Så med den synen på det hela så kunde den känslomässiga summeringen utav Ulfshyttans 0-3 mål, som en överlycklig Sebastian Hellmark Carrasco kunde inskriva sig i domarens målprotokoll efter lite vridande och vändande utanför Bjursås straffområde kunde placera in Ulfshyttans 3 mål bakom en chanslös Roos, uttryckas sig i en kollektiv suck hos de grönklädda och det var med tunga steg som de grönklädda klev av Bjurlidens gräsmatta för sista gången denna säsong.

 

Extra plus.

Filip Lyck.

Rasmus Andersson.

Nu är jag tillbaka på anstalten och jag har fria timmen. Mina valmöjligheter är begränsande och utav alla de tråkiga aktivister jag har att välja på så valde jag måleri.

Framför mig har jag en tom duk och bredvid mig har jag olika tuber utav färger. Med minnet utav min utflykt till Bjurliden under min permission så är min vilja att måla en fantastisk tavla om mina upplevelser med Bjursås IK. Men min hand drar sig mot den blå tuben. Jag tvingar mig bort ifrån stunden och försjunker i lyckliga gröna minnen. Minnen om värme, skratt, kaffe och fotboll på Bjurliden kommer mig till minnes och ett leende sprider sig på mina läppar. En insikt kommer till mig, hjärtat dunkar hårt i mitt bröst, likt jag tänker på en kärlek ifrån min ungdom. Jag kommer att sättas på fri fot lagom till säsongspremiären utav division 5 dalarna. Jag tittar tillbaka på färgtuberna, med ett ännu större leende på läpparna så omfamnar jag den gröna tuben med färg, och den tomma duken förvandlas med lyckliga penseldrag till en grön tavla som ger betraktaren en tro om att fotbollen i Bjursås går mot en ljus, lycklig och grön framtid till mötes.

 

Vid pennan.

Olle ”Byraggarn” Persson.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  

 

 


<< Tillbaka

 
 
Följ oss på Facebook!
Våra sponsorer