Åker.
Stitt. Sjögren. Wahlen. Bohman.
Hag. Lyck. (K). Åkerblom.
Sundqvist. Carlsson. Sundqvist.
Avbytare.
Roos (MV)
Strand.
Aspgren.
Löfstrand.
Hermansson.
Bägge lagen hade, inför denna omgång utav division 5 dalarna, kommit från segrar i sina föregående möten. Geografiskt och historiskt sett så var detta en match utav stor innebörd. Bjursås IK skulle ta emot Korsnäs IF U på Bjurliden denna sommardag. Derby geografiskt sett, och historiskt så har alltid dessa föreningar stött på varandra i olika konstellationer och i olika serier, där utgången i dessa matcher brukar gå de svartgulas väg. Oavsett om det är ett Korsnäs U-lag där grånade gentlemän, eller om det är ett u-lag i den sanna bemärkelsen där utvecklingsspelare spelar innan steget upp till a-laget, så har Bjursås IK alltid haft förtvivlat svårt att gå segrande ur dessa bataljer. Vad jag vill minnas så har Bjursås IK aldrig vunnit mot något Korsnäs lag på senior nivå, utan i stället så har de grönklädda föreningen varit tvungen att söka segerns lycka bland de yngre lagen igenom åren. Kanske är det utav den geografiska eller historiken lagen emellan, så har det utvecklats lite utav ett hatkärleks möte mellan klubbarna, och vad vore mer passande att få se dessa två rivaler, bägge med en varsin seger i bagaget, göra upp på Bjurliden?
Ja, om det hade uppvisats någon form utav fotboll så hade det varit en trevlig upplevelse.
Det var som att bägge lagen helt plötsligt förstod vilket lag som stod på respektive sida utav Bjurlidens hårda gräsmatta, följden därpå så var det ett ställningstagande som uppstod mellan lagen där ingen verkade ta någon form utav ett spelmässigt initiativ i matchen. Korsnäs vaskade fram några halvchanser när Bjursås rullande boll i sin backlinje och försökte hitta upp men pressades och tappade boll på egen planhalva. Någon skönfotboll visades inte upp för publiken på Bjurliden, utan en sekvens utav hårt spel utav de grönklädda kunde Bjursås arbeta sig uppåt i planen och etablera spel och närvaro på Korsnäs planhalva men väl där uppe så skapade Bjursås lika mycket som Korsnäs gjorde.
Dommaren ifråga, Mikael Lindfors, kunde iklädd sin sympatiska svarta dommardress förkunniga för Bjursås IK, Korsnäs IF U och samtliga i den drygt 80 publikskaran att lagen skulle uppsöka skuggan i halvtid med ställningen 0-0 i åtanke.
Det fanns mycket att önska från första halvlek till andra halvlek.
Sett från grönklätt håll, så ville man se ett elegant passningsspel, målchanser som skulle få sin puls att höjas, likt man stod framför sin ungdoms kärlek, se de grönkläddas stenhårda försäsongsträning (där opålitliga rykten säger att de grönklädda laget hade vid flertalet tillfällen under vinterhalvåret ägnat sin fysträning genom den sorligt bortglömda leken ” Herren på täppan ” vid Bjursrinkens snöhög) skulle visa sin frukt där om de tappade boll på offensivplanhalva så skulle det grönklädda laget flyga fram, som humlor vid en fullblommande sommaräng, i sin press och vinna tillbaka bollen och gå för ett segermål.
Men istället så fick man någonting helt annat än ovan önskat. Bjursås IK försökte, men det var som att de spelande mer mot naturen än mot Korsnäs. De grönklädda såg besvärade ut, det var varmt och jävligt, hård plan, frågeställningar om ett medlemskap i NATO kommer att göra Sverige ett tryggare land från utrikes hot eller om det tvärtom kommer att skapa mer spänningar i världen verkade de grönklädda springa runt och grubbla över.
Utav ovannämnda anledningar så tog Korsnäs kommandot över andra halvlek, men heder och ära skall tas ifrån Korsnäs, då deras prestation inte höjdes utav deras egna spel utan de drog snarare fördel utav att Bjursås IK inte spelade sin fotboll. Åker i det grönklädda målet fick visa prov på sina målvaktsmässiga kunskaper och höll det Bjursåsmål obefläckat utav svartgrönt måljubel.
Ju längre matchen led desto tydligare blev det också att Korsnäs också började tycka att allting var jobbigt och drygt, i och med denna antifotboll som utspelade sig på Bjurliden så börjande Bjursås IK att slumpmässigt finna vissa omställningslägen. Efter ett anfallsförsök utav grönvitt sorti hade gått sitt öde till mötes via kortlinjen så skulle Korsnäs talangfulle målvakt Edvin Wiklund skicka iväg en inspark som skulle bringa svartgul glädje på Bjurliden, men istället för en boll utav lycka så blev det en mardröm för Korsnäs. För med en fel träff så hamnade bollen på helt fel ställe än där Edvin Wiklund hade tänkt, vilket ledde till att Bjursås kunde skicka en djupledsboll till Alf Carlsson, som visade sina häpnadsväckande kunskaper med att springa med boll mot mål. Ett klimax utav den mest kittlande sort uppstod, då Alf blev nedriven i straffområdet, och genast förberedde alla sig för en straffspark som skulle, i sanningens namn helt obegripligt sett till spel, ge Bjursås IK segern. Döm utav allas förvåning, när rättskiparen kastade sin tröjfärg till Bjursåssympatisörers sinnen, valde att fria än att döma och spelet fortgick i samma obskyra lunk.
Med att ha blivit bedragna utav en straff, och ett Korsnäs som var griniga över sina obskyra anledningar, utvecklades matchavslutningen till en ful historia där hårda tag och tjuvnyp förekom alltmer och det kändes som att det var mer avblåsningar än vad det var spel. Men i detta fotbollsmässiga helvete så var det faktiskt Bjursås som låg närmast ett segermål, där Dennis Hermansson var involverad i samtliga tre situationer, där det första som han fick förvalta ett inlägg ifrån Lukas Hag som gick precis utanför, och det andra där han kopierade exakt samma händelseförlopp som stackars Alf Carlsson blev utsatt för en stund tidigare, och även denna gång så fick visselpipan vila i domar Mikael Lindfors ficka. Och slutligen så spelande Dennis fram stackars Alf Carlsson som satte 1-0 till Bjursås i slutet, men som ännu en gång blev bedrövad utav det svartklädda domarteamet som tyckte att det var offside. Ett påstående som samtliga Bjursåssympatisörerna naturligtvis inte höll med om.
Matchen slutade, i någon form utav usel poetisk rättvisa, 0-0 där inget utav lagen, speciellt Bjursås, inte kom till sin spelmässiga nivå. Bägge lagen klev av planen med en känsla utav varken eller, så som ett oavgjort resultat i derbyn kan ge en.
Nästa match för Bjursås IK är serieledare Leksands IF på bortaplan.
Och samtidigt som jag avrundar denna text, på en utomhusservering med fullständiga rättigheter här på Bjursås Pizzeria, så träffade jag på sportjournalisten Simon Bank, och efter att jag utnyttjade DD/FK företagskort till bristningsgränsen så lovande Simon Bank mig att han kommer att bege sig till Leksand nästa helg för att bevittna och skriva ett referat om den matchen, och han lovar mig att det kommer bli det bästa referatet som någonsin har skrivit.
Vid Pennan.
Ruben Kronblom.
