XL.
Åker.
Stitt. Hag. Lyck (K). Gunnarsson.
Backlund. Åkerblom. Andersson.
Sundqvist. Hermansson. Sjörén.
AVB.
Roos. (MV)
Strand.
Bergkvist.
Wilhelmsson.
Carlsson.
Huvudtränare. Christian Löfstrand.
Assisterande tränare. Fred Sundqvist.
…
Trots att deras slutdestination låg långt bort så åkte Simon Stam med sina lagkamrater denna torsdag ifrån Hulåns IP med gott mod. Det var dags för bortamatch mot Bjursås IK och medan de kom närmare Dalarnas Schweiz så blev minnena ifrån tidigare upplevelser mot det grönklädda laget stark hos Simon Stam. När bilkortegen svängde in på Bjurlidens parkering så var det med ett leende på läpparna när Simon Stam bytte om, värmde upp och rullande igång matchen. Han hade färskt i minnet att alla möten som dessa två lag hade haft under deras gemensam sejour i division 5 dalarna, så hade Bjursås inte vunnit en enda gång.
Men leendet bleknande snabbt.
”Åh nej! Det här kan bli drygt!” såg det ut som att Hulåns nummer 10 Simon Stam tänkte medan matchen rullade igång och Bjursås IK spelade likt samtliga spelare i den gröna dressen hade tagit examen i fotbollskunnande. Bjursås IK behandlade bollen med fart, finess och klokhet. Vilket i sin tur resulterade i många lägen för Bjursås IK och en hel del riktigt heta lägen som om de hade hamnat i mål, så hade Bjursås IK kunnat haft ledningen med ett par bollar i halvtid. Någonstans i sitt sinne så blev Simon Stam varse att sina fotbollsmässiga upplevelser mot Bjursås IK kanske inte skulle förbli goda. Då han noterade att
Arvid Sjörén, som visade sina kunskaper med att springa samtidigt som han hade bollen vid fötterna ute på högerkanten, dunkade iväg ett skott som gick utanför.
Simon Stam tvingades att bevittna många lägen för de grönklädda och fick skäl att tacka Hulåns IF, att de har fostrat fram en sådan målvakt som Erik Granberg, som kunde tippa bollen precis utanför efter att Kelvin Stitt målande fram ett vackert inlägg som Anderas Åkerblom nickade mot mål, och kunde med en absurd fascination bevittna hur Bjursås i sin press vann tillbaka bollen från inspark och Oscar Backlund kunde sätta ut den till Max Sundkvist som var en benparad ifrån att ge Bjursås IK ledningen. Med sorg i sitt fotbollshjärta så kunde Simon Stam beskåda allt detta och se hur Bjursås IK inte gav Hulåns IF någon egentlig chans att spela någon som helst form utav vettig fotboll.
Varpå han letade efter individuella svagheter i hemmalaget, och att befinna sig i på en plats där frustrationen över att inte kunna spela det spel man vet att ens lag besitter, så kan det göra en djupsinnig och reflekterande människa en aning brysk och oaktsam i sina bedömningar, då den spelare i Bjursås som fick ta emot Simon Stams oförtjänta såsslevs avhyvling var Bjursås IKs Lukas Hag, som dittills i matchen hade inte gjort någonting som gav honom omdömet ifrån Hulåns nummer 10 att ”Sätt press på honom! Han är usel!”.
Ett ögonblick utav tystad uppstod på Bjurliden, den kyliga nordanvinden letande sig in i respektive spelares hjärtan. Blickar delades ut, den ena såg frågande ut och den andra såg ursäktande ut. Med en gentlemannamässigt överseende så såg Lukas Hag ut att inte bli alltför förnärmad utav denna yttring och Simon Stam spelade vidare med insikten att i pressade situationer så kan man säga lite vad som helst, utan att man egentligen menar det.
I övrigt så var det också det enda offensiva livstecken man kunde tyda ifrån Hulåns IF sida. Då Bjursås fortsatte att dominera första halvlek och var ytterst nära återigen att ta ledningen genom Kelvin Stitt som avlossade en mindre kanon ifrån sin vänsterfot som strök precis ribbans överkant.
Till andra halvlek så lät sig Hulåns IF inspirera sig utav de stora ligorna ute i fotbollsvärlden, genom att rulla ned bollen till den spelare i Hulån som på bästa tänkbara vis skulle slå en krossboll på någon utav fotbollsplanens två korridorer, där Hulån skulle vinna boll, etablera ett anfall via ett inlägg, eller en skarv och djupleds boll och ge Hulån en triumfatorisk ledning som de skulle hålla ända fram tills slutsignalens skulle ljuda och de skulle resa tillbaka till den plats i dalarna där potatisen växer likt i drömmarna hos en Irländare.
Det var i alla fall ambitionen, men krossbollen blev en urusel historia som hamnade i grönt ägo och Bjursås IK kunde återuppta matchbilden som de hade lämnat den i första halvlek. Bjursås visade publiken på den kylslagna Bjurliden fotbollsvärme medan bollen passades runt solidariskt hos samtliga spelare och for omkring på de mest innovativa vis ute på planen.
Trots fina lägen och med ett lag på planen så stod det 0-0 och kanske så fick Hulån förlika sig med att det bästa de skulle få utav denna tillställning ett oavgjort resultat.
Då noterade plötsligt de lilaklädda fotbollsspelarna ifrån dalarnas västra delar att Bjursås IK hade sitt nyförvärv på planen. Hämtad från Dössbergets kastruller och stekpannor stod Alf Carlsson iklädd den gröna matchdressen och ett ytterligare orosmoment lades till hos de lilaklädda. Minnet utav den notoriska målskytten som tidigare hade givit Sundborns GOIF en idel mål och segrar var nu på planen och kunde vid matchminut 50 stå vid rätt plats vid rätt tidpunkt efter att Erik Granberg inte kunde hålla i det skott som Max Sundqvist levererade, och Alf Carlsson kunde lägga till ytterligare ett mål i sin karriär.
Den falska trygghet som ett mål kan bringa, efter en dryg timmes spel utav total dominans är svekfull. Då det grönklädda laget hade vittring på mer och började mer och mer spela en aningslös offensiv fotboll. Där förväntningarna att allt skulle gå förvandlades till ett öppet spel där Hulån kunde med robust kraft få tag i bollen och ta vara på det slarviga spel som Bjursås började att ägna sig åt och spiralen nedåt för det grönklädda fortsatte och den tidigare fina spel som de visat upp i första halvlek försvann i nordanvinden.
En halvlek kantat av slarv och kalabalik visades upp på Bjurliden som höll på att stå de grönklädda dyrt, då Hulån letade sig upp med sitt manskap och tog ordentligt vara på Bjursås IKs slarv.
Till Simon Stams stora glädje så noterade han det som höll på att hända ute på Bjurliden och med stor list, som en målskytt ifrån potatisriket bara kan ha, letade sig uppåt i planen och inväntade sitt läge. Och det kom. Efter att Bjursås IK hade otroligt svårt att få iväg bollen från sitt egna straffområde så slutade det med via en felträff så for bollen ungefär 8-10 meter rakt upp i luften strax utanför Bjursås straffområde och på den tiden så kunde Simon Stam notera att Bjursås målvakt stod lite långt ut och att ingen utav det grönklädda försvaret gick upp för att störa, så Simon kunde förvalta sitt lags enda läge i matchen genom att låta bollen falla ned till sig och kunde via en bredsida lobba in bollen in i mål.
Ett svängigt lir som Bjursås förde, men som Hulån såg ut att trivas alldeles ypperligt med uppstod. Där ett frustrerat Bjursås försökte finna tillbaka till sitt eleganta spel de hade tidigare visat, men i sin jakt och frustration efter ett ledningsmål så famlande de bara i ett lilaklätt försvar som kunde vara så pass robusta så som man kan tänka sig att ett lag ifrån Hulån kan vara. Ljusglimtar fanns dock ifrån Bjursås sida, där Nils Bergkvist byttes in och trots sin ålder och längd kastade sig in i alla möjliga situationer i ett ädelt försök att återta kontroll på bollen och ge sitt lag en ärlig chans att vinna denna match.
Men efter att domaren blåste av matchen så var det leenden hos gästerna hos Hulån och tomma blickar ifrån hemmalaget som vandrade tillbaka till omklädningsrummen denna kyliga junikväll. En kväll som Simon Stam kommer att minnas tillbaka på som ytterligare en fin erfarenhet i Bjursås, medan de grönklädda får inse det faktum att sitt bistra facit mot Hulån under division 5 sejouren fortsätter.
Vid Pennan.
David Lagerkrantz, som på lite magkänsla har beslutat sig för att spökskriva Hulåns nummer 10 Simon Stams framtida fotbollssjälvbiografi
