SportAdmin använder Cookies för att förbättra din användarupplevelse. Genom att klicka på Jag Godkänner tillåter du detta. Här kan du läsa mer om cookies och hur SportAdmin använder dem.
Bjursås Idrottsklubb
Fotboll
Bjursås IK
0 - 2
Amsbergs SK A
Bjursås IK0 - 2Amsbergs SK A

  INFORMATION
  REFERAT

Matchstart:sön 08 maj, 15:00
Plats:Tidstrandsvallen, Sågmyra
Tävling:
Matchnummer: 030110011
Samling:14:00, Sågmyra
Bergsmannen Per Gynts fotbollslag.
2022-05-11 19:56

Bergsmannen Per Gynts fotbollslag. 

Bjursås IK – Amsberg SK. 0–2 (0–1)

 

XL.

Roos.

Lukas Hag. Filip Lyck (K). David Wahlén. Christian Löfstrand.

Gustav Boman. Olle Ringi. Rasmus Andersson. Arvid Sjörén

Andreas Åkerblom. Melvin Zetterström

Avb.

Wille Strand.

Melvin Loos.

Max Wredelius.

Alfred Pettersson.

 

Jag befann mig på Tidstrandsvallen i Sågmyra. Runt omkring mig så gjorde sig naturen påmind om att födelsens årstid är i full blom. Granarna och tallarna stod uppställda som leende barn på ett fotografi, taget ifrån ett semesterfotografi. Fåglarna levde upp till sina roller som vårens sopraner och tenorer, lyckligt kvittrande i skenet utav solen, och runt omkring fotbollsplanen så uppenbarade sig det varmaste vårtecknet utav dem alla. Sittandes på väderbitna bänkar i det sömndruckna lingonriset, satt supportar till Bjursås IK, som skulle spela sin hemmapremiär, borta i Sågmyra. Förväntningarna på att se en välspelad match var höga.

Bjursås IK inledde division 5 med att spela kryss borta mot Ulfshyttan, ett kryss som i en opartisk mening kändes mer som att dem grönvita gentlemännen förlorade 2 poäng än att ha kommit undan med 1 poäng. Amsbergs SK däremot inledde på absolut bästa vis, genom att ha besegrat Västerdalarnas stolthet Vansbro AIF FK på walk over med de övertygade siffrorna

3-0.

Alltmedan jag satt i lingonriset så började jag fundera på vad jag själv har för relation till Amsberg. Det dröjde inte länge innan jag kom överfund med att jag inte alls har någon relation till nämnda by. Förutom 3 sevärdheter. Vilket det första finner man i det timrade kapellet i Amsberg. Ett kapell man kan uppleva historiens vindsslag genom att kliva in och andas in en stillhet och en andlig närvaro som har funnits där sedan 1600 talet, och om man är intresserad utav möblemang i kyrkomiljöer så kan man unna sig en stunds tittande på ett altarskåp, som bygdens sakkunniga i frågan hävdar att den är från 1400 talet.

 

Den andra sevärdheten är bygdens bilskrot.

 

Och den tredje sevärdheten började jag att tänka på när jag såg Amsbergs spelarna tåga in på Tidstrandsvallens gröngula gräsmatta, Per Gynts grotta. Per Gynts var en bergsman och förutom att vara en man utav berget så hade han även en mindre smickrande titel och sidoverksamhet för att dryga ut inkomsten som berget gav honom, nämligen stråtrövare.  

Att hävda att Per Gynts var en hygglig karl skulle vara sagt med förljugna ord, framdansat på en kluven tunga. Bosatt i en grotta, och inte som att hans titel som stråtrövare skulle vara illa nog, så hade han enligt sägnen två husdjur i form utav en huggorm och en varg. Två föga pålitliga husdjur till en lika föga pålitlig karl. Vederbörande hade nämligen en tendens att inte bara ge sig på resande på vägarna i närområdet och stjäla det de hade på sig, utan dessutom så klubba ihjäl dem på det mest trubbiga vis.

 

Det skulle vara osmakligt utav mig att hävda att Amsberg såg ut och spelade som ett gäng stråtrövare. Och det menar jag inte heller. Däremot så när jag tänker på bergsman, så ser jag grovhuggna män som ser inga som helst problem med att konka ett par ton sten från en gruvkorridor till en annan och medan min blick vandrade över Amsbergs SK så kunde jag se dessa gossar slita ont nere i gruvornas värme. Fast jag vill även medge, att om man skulle smyga sig in i Per Gynts grotta medan vederbörande sökte en ekonomisk lycka hos intet ont anande resande på vägarna runt omkring i Dalarna så vill jag bestämt hävda, att man skulle nog med största sannorlighet se en Amsbergs SK vimpel hängandes på grottväggen.

Det var känslan jag fick när jag såg Amsbergs SK kliva ut på Tidstrandsvallen denna eftermiddag i maj. Sedan lät jag min blick vandra över till det grönvita laget, vars aura inte direkt lyste hårt slit nere i gruvor, utan mer ett aristokratiskt skimmer, där världsliga problem skall fördjupas och lösas med hjälp utav hjärnan och ord, och där Bjursås längsta spelare nådde upp till brösthöjd på Amsbergs kortade, så funderade jag på hur detta skulle sluta.

 

Men innan man ska sluta, så ska man börja och mina farhågor över synintrycket över laget lugnades ned när Bjursås inledde matchen med ett tryggt bollinnehav. Bollen rullades fram och tillbaka över planen så att alla grönvita spelare fick känna på matchbollen. Bjursås lyckades att spela sig långt in på Amsbergs planhalva, och vid bolltapp så lyckades Bjursås att via presspel få tillbaka bollen. Tyvärr för Bjursås del så varade detta spel i ungefär tio minuter innan en scenförändring skedde. Amsberg flyttade fram sitt manskap och lyckades trycka tillbaka den gröna offensiven. Bjursås började, ju mer tillbakatryckta de blev, spela mer stressat. Lagrollerna suddades ut, slarviga passningar inom det gröna laget som Amsberg kunde återerövra och ställa om på. Det grönvita försvaret slet hedersamt för att undkomma ett ledningsmål för Amsberg. Den klassiska försvarstaktiken och pålitliga ”tjonga iväg med fanskapet!” sattes i bruk. Men Amsberg som utav befogade anledningar ägde luftrummet och kunde återerövra bollen och pressa tillbaka Bjursås långt ned på egen planhalva.  

Det föll sig naturligt att Amsbergs skulle gå till halvtidsvila med en 0-1 ledning, efter ett klassiskt ”menat som ett inlägg men som urartade till ett lobbskott” som ställde Roos och det grönvita försvaret. En första halvlek där en defensiv desperation och hårt spel var till ända.

 

Andra halvlek inleddes med ett Bjursås IK med pånyttfött självförtroende. En del positionsbyten skapade en bättre balans i lagdelarna och Bjursås kunde spelade sig ur den röda massan och kunde komma runt på kanterna och skapa lägen.  

 

Därför kändes det som en färd rakt ned i Hades, när Amsberg utökade sin ledning med 0-2 i matchens 50 minut, efter en returboll som det gröna försvaret inte hann rensa undan.

Trots detta så fortsatte det grönvita laget och en grönvit reducering låg i luften. En idel ramträffar, en våghalsig målvakt i Amsberg och otur höll dem grönvita ifrån att spräcka målnollan. I en hänsynslös jakt på reducering och ett hårt defensivt jobbande Amsberg gick matchen från att vara hård och tuff till en emellanåt ful tillställning. Där båda lagen gav och fick tacklingar som fick domaren att mentalt gå igenom regelboken och delge gula kort till dem spelare som han ansåg hade ställt till med allt för mycket otyg.

En som var förtvivlad och såg ut att oroas över domarens kontroll över matchen var Bjursås lagledare Patrik Sundqvist. Nämnda lagledare som är känd för att vara en vän utav lag och ordning under fotbollsrelaterade aktiviteter, gjorde sin röst hörd för att påpeka rättskiparen i klarblått de regelvidrigheter som ibland smög sig in i spelet. Något som nämnda rättskipare i blått inte riktigt uppskattade och visade upp ett kort i gul kulör till den grönvita lagledaren.

 

Matchen fortlöpte och känslan att en kvittering var i luften kvädes allt mer. Tills den helt stryptes efter att Bjursås lagkapten hade letat sig upp till Amsbergs straffområdet.  

Med Lycks närvaro i straffområdet så fylldes publiken i lingonsnåret med en försiktig optimism. Då Lyck har en egenskap att under obegripliga situationer, likt denna, lyfta från marken lika graciöst som en svans springande över vattenytan innan den får luft under vingarna och lyfter. Inlägget kom och Lyck kom upp i luften och Tidstrandsvallen stod still.
Dock så missade han bollen och istället så kraschade han ned mot marken med foten i den föga tillfredställande positioneringen snett neråt. Efter bandagering utav en vänlig själ i Amsberg så kunde Lyck halta av planen med ljudet utav applåder runt omkring sig.  Med goda tio minuter kvar och fortfarande tid för någonting vackert, så kändes det som att matchen fortlöpte med ingen ork utav dem båda lagen. Rättskiparen i blått blåste av matchen och Amsberg kunde kliva av Tidstrandsvallen som rättvisa segrare i en hård match.

 

Extra plus.

Filip Lyck.

David Wahlén.

 

Vid pennan.

Visit Dalarnas första sekreterare. 


<< Tillbaka

 
 
Följ oss på Facebook!
Våra sponsorer